Jag kommer aldrig mer att behöva köpa en tidning.
Tidningen Varför har tidigare gett mig all insiderinformation jag behövt för att vara lycklig över att inte jobba på Aftonbladet.
Nu kommer detta. Dagens lokaltidningsbesvikelse. Med bilder och allt. Min lycka över att inte komma in på journalistutbildningen vet inga gränser.
Vi ska snart åka till Barcelona. För att förbereda mig har jag redan kollat upp vad man kan tänkas klaga på. Det visar sig att jag inte behöver tänka själv alls. Det perfekta klagomålet är redan inlämnat.
”Det är för mycket spanska människor. Receptionisten talar spanska. Maten är spansk. För mycket utlänningar.”
Bra där. Då slipper jag tänka på det och kan ägna mig åt viktigare saker. Som att köpa souvenirer och vingla runt på Las Ramblas. Är cigarettautomater i form av åsnor fortfarande hett?
Det känns väldigt skönt att ha blivit varnad.
För annars är ju risken väldigt stor att jag hade blivit blåst på samma sätt. För vem blir misstänksam när någon vill sälja dig tre Armani-jackor för 2000 spänn?
Det vet ju alla att de bästa klippen görs just på parkeringsplatser.
Han har minsann inte rökt hasch. Vad Roy Arad än säger.
Jag tror på dig Roger. Det måste krävas betydligt tyngre grejer för att tänka fram den där utstyrseln. Den räcker som garanti för mig.
Men se. Nu har någon blivit kränkt igen.
Och har polisanmält… Och går ut i Expressen med det…
Skaffa en krisgrupp redan nu, kompis. Ifall jag skulle råka hitta dig.
Nu är det äntligen bevisat. Barn hatar clowner, precis som vuxna.
Clownen Manne kommenterar i Metro: Jag vet att det finns ett hat mot clowner. Det är ett pubertalt beteende som grundar sig i att folk inte vågar bli vuxna.
Aha?
Nu gissar jag. Clowner gillar clowner. Alla andra har fel.
Det kan alltså vara skadligt att äta två påsar popcorn med smörsmak om dagen, i tio år.
Vem hade kunnat tro det? Jag rasar. Minsann.
Ibland får man rucka lite på sina principer.
Som när samtliga 30 foton man tagit av en person visar upp en klassisk seriemördarlook. Ledmotivet från Phycho spelades oavbrutet i mitt huvud när jag betraktade den ena katastrofala bilden efter den andra.
Vissa dagar önskar jag att de diffusa bröstsmärtorna ska visa sig vara en infarkt. Som idag.
Följande visste jag innan valet:
Borgarna förutsätter att de flesta fuskar med sjukpenning och a-kassa.
Moderater gillar inte att betala skatt.
Kom ni på det nu?
Tidningen Varför hoppas att jag ska skriva om det här. Men, faktiskt, jag saknar ord. Det enda jag kan konstatera är att ännu ett yrke har försvunnit från “Vad jag ska bli när jag blir stor-listan”.
Försvarsadvokat
Dröm: Försvara den lilla människan mot jättelika företagskonglomerat, avslöja rättsröta, rädda dödsdömda och ge de oskyldiga rättvisa. Eller åtminstone få lov att säga “Denny Crane” då och då…
Problem: I verkligheten får man klienter som plastikkirurgen. Och då förväntas man på allvar hävda att man tycker att hans förklaring är fullständigt rimlig. (jag menar, vilken man har INTE någon gång drabbats av tajta kalsonger, ofrivillig erektion, försenad långsam utlösning, för små gummihandskar och magklåda?? Det är ju bara ren otur som gjorde att han drabbades av detta just i samband med en operation.) Det här ska man alltså lyckas säga utan att bryta ihop av hysteriska skrattanfall. Allvarligt talat, så mycket botox och lugnande finns inte!