Gjorde misstaget att gå in på Aftonbladet.
Det är tydligen brist på personnummer. Jaha. Aftonbladet tar då tillfället i akt att fråga läsarna; Är du nöjd med ditt personnummer?
Det är i och för sig läskigt nog. Men, det mest skrämmande är att 18.509 personer har röstat.
Livet är en hora och du har inga pengar…
Detta brukar en av mina yngre hoj-åkande vänner säga då och då. Jag har aldrig riktigt fattat vad det betyder. Men det låter ju tufft, så jag har sparat uttrycket någonstans i bakhuvudet.
Igår frågade företaget jag jobbar för om det var ok att de betalade min faktura om en vecka istället. Tja, frågade och frågade. Det var snarare ett konstaterande.
Själv hoppas jag att det är ok att jag tar med mig företagets samling av pet-flaskor och pantburkar när jag går hem idag. Jag tänker inte fråga. Ok?
systematiskt vägrar att köpa produkter vars reklam förolämpar ens intelligens, så blir det faktiskt inte mycket handlat.
Jävlar i min lilla låda! Gissa om man sparar pengar?
Gissa vidare på hur enkelt det är att köpa städprodukter och shampoo?
Jag längtar hem!
Och jag har inte ens gått till jobbet ännu…
så är det fredag.
Allt är inte nattsvart!
Om man inte är en av mina kollegor. Som varje fredag vid lunchtid suckar djupt och talar om att “nu är det snart måndag morgon igen”.
Jag känner mig som Polyanna i jämförelse.
Världen är ond. Gud hatar oss.
Johanna Sällström försvinner, men Pernilla Wahlgren is still going strong. Och gör reklamfilm för någon jävla hårfärg.
Vem behöver fler bevis?
Kalla mig desperat! Det är helt ok. Men desperata behov kräver desperata handlingar. Tyvärr kan jag rapportera att reklamen ljuger.
Man har inte alls kul med Toffifee! De där kladdiga chokladbitarna gör inte släktmiddagarna roligare. Trots att de innehåller kola, nougat, nötter och choklad… Inte ens ett akut allergianfall lyckades de framkalla.
Nästa gång tar jag med mig tårgas! Party!
-Vi behöver text till den här broschyren, sa min chef.
7 sidor var det. Jaha, ja. Det skulle väl inte vara några större problem. Trodde jag i min enfald. Tills jag hörde den fasansfulla fortsättningen.
-Men det får inte finnas några som helst fakta i texten.
Hur bär man sig egentligen åt för att bryta armarna? Båda. Samtidigt.
Nu börjar en av årets värsta och jobbigaste perioder. Inte nog med att det är februari - schlagerfestivalen börjar. En månadslång plåga!
Jag är inte säker på om det kan klassas som en fysisk defekt. Men det är garanterat en egenskap jag gärna skulle vilja bli av med. Min hjärna lagrar schlagertexter som Donald Trump lagrar pengar. Så fort mina oskyldiga öron exponeras för svensk schlager så suger min hjärna år sig texten som en dammsugare. Allt fastnar…
Kan det finnas en mer meningslös talang. Jag har bytt bankomatkort 7 eller 8 gånger för att jag glömt koden. Men texten till Dover Calais kan jag som ett rinnande vatten.
Tack för ingenting, Gud!