Sandal, sa Bull.

Mitt viktiga paket är nu försvunnet för femte dagen i rad. Fast det är ju förstås inte försvunnet på riktigt. Nejdå. De har minsann försökt leverera 2 gånger…

De har ringt - men inte kommit fram på telefonen. Och de har varit här men ingen har öppnat. Jaså minsann?

Hur kan det komma sig att alla speditörer som misslyckas med att leverera alltid har försökt göra det antingen klockan 12 eller klockan 13?

Riktigt så lätt är det inte… Vi har inte lunchstängt, grabben!

Djupa andetag. Tänk på små kaninungar som skuttar fram i gröngräset. Lägg ner uzin! Inte meja ner de små kaninbebisarna med darrande morrhår! Andas djupt. Och en gång till. Snart är det fredag!

Nylonstrumpor och strumbyxor har lyckats slå sig in på listan över mest sökta ord på bloggtoppen. Stiligt flickor!

Sex och trekant toppar dock fortfarande. Nå, det kanske är vårtecken för somliga. För mig är det tydligaste tecknet snuva. Bummer!

Idag har jag varit och lyssnat på Maud Olofsson.

Jag tror att meningen var att vi skulle bli inspirerade till att ta unga människor under våra vingars skugga och inspirera dem till stordåd. Vi skulle locka dem att ta jobb inom industrin, eller bli uppfinnare och att studera matematik.

Det fungerade väl sådär på mig, får jag erkänna. Men det ska de tilltänkta ungdomarna nog vara tacksamma för.  Jag är inte helt säker på att jag är rätt person att tala uppmuntrande om arbete. Faktiskt!

Sluta maila till mig!

Hon vägrar lägga av. Hon är väldigt intresserad av film och foto. Dessutom är hon stolt över sin kropp. Jomen, tjena! Hon vill absolut att jag ska tycka till om hennes filmer där hon roar sig tillsammans med en kvinnlig kamrat.

Som om jag skulle sätta mig och skriva filmrecensioner och bedöma fotografier utan att få betalt? En sådan loser! Vissa gör visst vad som helst för att komma in i branschen…

Mitt intresse för vad folk har på sig är ungefär obefintligt… Det ska mycket till för att jag ska lägga märke till vad människors kläder. Men ibland ser man något så anskrämligt att man är tvungen att titta flera gånger för att försäkra sig om att det är på riktigt.

På festen i torsdags dök det upp ett sådant plagg. En brud vacklade omkring framför mig iförd något som såg ut som en glansig sparkdräkt. För ett kort ögonblick funderade jag på om det fanns något i inbjudan som kunde lurat henne att tro att det var en maskerad. Men eftersom hennes kamrater inte var utkädda så avfärdade jag henne som en modemässigt efterbliven hemmadesigner. Den där typen som inte fattar den underliggande betydelsen av frågan “var har du fått tag i den där?” Utan stolt deklarerar att “den har jag sytt själv.”

Idag ser jag samma plagg på TV. Det är Madonna som har lurat på HM detta missfoster!

Ibland är orden Limited editon verkligen en tröst…

efter ett antal thailändska öl känns livet ändå ganska bra.

Romanserna sprirar i min omgivning. Normalt skulle jag skriva något ganska cyniskt om saken. Men just nu sitter jag med ett belåtet leende på läpparna och tycker att det är så sött.

Det måste vara våren. Ok, allergichock nästa vecka alltså…

när man står i en entré och delar ut drinkbiljetter.

En sådan överraskning! Vem hade kunnat tro det?

Från någon annans blogg lånar jag följande inlägg:

“€7K garantee!

Jahop, då vann man sin första riktiga pokertuneringen. Tuneringen hade ett inköp på 10€ och 7000€ i garanterad prizepool. Jag hade under slutet av tuneringen tur med starthänderna och efter 4 timmars slit stod jag som slutsegrare och 15 500:- rikare. FAN VA GÖTT! “  Eller så kan man välja att utbilda sig, söka jobb, skaffa kontakter, ta frilansuppdrag och tjäna samma summa på 60 timmar… Som man sedan skattar för. Någonting är seriöst fel i mitt liv.

En av våra projektledare kom med en idé idag.

Vi låter en av våra teknikkunder ställa ut en bil på mässan. Och så har vi två jättesnygga plastikopererade brudar som står och tvättar bilen och skvätter vatten på varandra.

Fast på ett ironiskt vis…

Lycka till med den!

Tydligen.

Roligast förra veckan var kunden som kom in klockan elva för att göra de sista korrigeringarna på ett gäng förpackningar. Han sätter sig brevid en av våra layoutare och börjar ge direktiv. Det är tunga dokument så det tar tid. Klockan ett har kunden fått nog. Nu är han så hungrig att han måste sticka ut och äta något.  Så han går med repliken “om du gör färdigt under tiden så tar jag en sista koll när jag har ätit.”

Ibland förstår jag att mina kollegor blöder näsblod.