Sandal, sa Bull.

Nytt rekord i GP idag. Fem dödsannonser för samma person.

Det här verkar bli allt vanligare. Jag fattar inte riktigt grejen. Men jag vet redan att jag vill ha minst åtta själv för att känna mig nöjd och belåten. Eller en helsida! Det kan också funka.

Vi ska snart åka till Barcelona. För att förbereda mig har jag redan kollat upp vad man kan tänkas klaga på. Det visar sig att jag inte behöver tänka själv alls. Det perfekta klagomålet är redan inlämnat.

”Det är för mycket spanska människor. Receptionisten talar spanska. Maten är spansk. För mycket utlänningar.”

Bra där. Då slipper jag tänka på det och kan ägna mig åt viktigare saker. Som att köpa souvenirer och vingla runt på Las Ramblas. Är cigarettautomater i form av åsnor fortfarande hett?

Vi ska lämna anbud på ett jobb.

Det är en del krav som ska uppfyllas. Jag ska bland annat ha erfarenhet av att skriva om kommunal verksamhet och samhällsförändringar.

Jag har skrivit en del artiklar om rötslam. Kan det vara nära nog?

Metro har en artikel om en spårvagnsförare idag. Enligt texten är han känd från Riket.

Fel redan där alltså. Jag brydde mig inte om att läsa resten.

Det finns folk som säger att jorden ska gå under 2012. Den 21 december närmare bestämt. 

Det är lugnt för min del. Jag brukar ändå inte köpa mina julklappar förrän den 23:e.

Idag har jag svarat på en lång enkät om vad jag tycker om Aftonbladets löp. Om Aftonbladets löp tycker jag inte.

De visade ett löp där halva sidan erbjöd mig att köpa någon slags schlagersamling och resterande plats förklarade att jag själv kunde undersöka om jag var i riskzonen för någon sjukdom som jag redan har glömt.

Sedan skulle jag svara på vad denna löpsedel gav mig för intryck av Aftonbladets medarbetare. Trots att det fanns massor av olika förslag var varken retarderade eller utbrända några utav dem. Däremot kunde jag ha kryssat i att de skulle kunna vara mina kompisar. Det gjorde jag inte.  Jag blir hellre grotteremit, tack.

Det fanns en tid då jag retade mig på folk som fyllde sina bloggar med glittrande nallebjörnar och blombilder med inspirerande citat. De där som hatar krig och orättvisor. Och som kjamaz.

Idag är det andra bloggare som får mig att vrida mig av lika delar obehag och en pervers vilja att läsa mer. De ödmjuka prettobloggarna…

Alltså, typen som skriver “en ångande kopp chai”. På allvar.

Eller, har glädjen att meddela att deras bok nu finns att beställa på Vulkan förlag. Och sedan tar emot gratulationer och “vad jag är stolt över dig” utan att låtsas om något alls.

Denna typ av bloggare rekommenderar gärna andra utvalda bloggare. Men aldrig utan en långrandig förklaring. Eftersom vi andra kretiner naturligtvis inte skulle förstå storheten utan att få den förklarad för oss.

Samma sorts bloggare brukar rekommendera sina egna alster när någon populär bloggare efterlyser roliga bloggar.

Jag har inte haft så roligt sedan jag slutade läsa Aftonbladet.

Det känns väldigt skönt att ha blivit varnad.

För annars är ju risken väldigt stor att jag hade blivit blåst på samma sätt. För vem blir misstänksam när någon vill sälja dig tre Armani-jackor för 2000 spänn?

Det vet ju alla att de bästa klippen görs just på parkeringsplatser.

Varje morgon ser jag samma två människor på min hållplats. Iförda reflexvästar med Metrotryck. De står strax intill återvinningskärlen för Metro.
Varje dag.
De delar inte ut tidningar. De fyller inte på fler tidningar i ställen. De flyttar inte tidningar från de fulla ställen till det som alltid är tomt redan klockan kvart över sju.
De står. Ibland gör de en åkarbrasa, någon gång dricker de kaffe.

Var ansöker man till det jobbet?

Marknadschefen hos en av våra kunder har uppenbara svårigheter med alla ord som innehåller fler än tre stavelser.

Men självklart är han helt övertygad om att han är betydligt smartare än företagets kunder. Of course! Det säger ju sig själv. Han är ju marknadschef. Fattas bara annat.

Varje text måste förklaras och förenklas! Först för att marknadschefen ska förstå och sedan till den grad att han tror att deras kunder kommer att fatta.

Titta fina produkten. Den är blå. Den är bra. Köp den nu!

Gissa vem som kommer att få skulden när den fina produkten inte blir en storsäljare?